Finlands valforskningsportal
FI | SV | EN
Startsida » Demokratiindikatorer

Demokratiindikatorer

Vad är demokratiindikatorerna?
Vilket material bygger demokratiindikatorerna på?
Varför behövs demokratiindikatorerna?
Vad berättar demokratiindikatorerna om situationen i Finland?
Hur utnyttjas materialet?
Vem utarbetar demokratiindikatorerna?
Vem finansierar demokratiindikatorerna?
Bakgrunden till demokratiindikatorprojektet

Vad är demokratiindikatorerna?
Demokratiindikatorerna följer den finska demokratins tillstånd och utveckling. De senaste uppdateringarna av indikatorer baseras på rapporterna Demokratiaindikaattorit 2015 och Demokratiaindikaattorit 2013.

Indikatorernas ämnesområden:

Vilket material bygger demokratiindikatorerna på?
Övergripande och tillförlitliga demokratiindikatorer baserar sig på högklassigt enkätmaterial och register, i synnerhet riksdagsvalsundersökningar efter varje val. För närvarande demokratiindikatorerna är tillgängliga bara på finska. Se Demokratiaindikaattorit.

Varför behövs demokratiindikatorerna?
Det finns efterfrågan på information om demokratin. Samhällsdebatten förutsätter tydlig och pålitlig information som utgör en stabil grund för opinionsbildningen och för beslut som medborgarna fattar som aktiva samhällsmedlemmar. Beslutsfattare inom politiken och förvaltningen behöver information för att kunna utveckla samhället och lösa konkreta problem.

Det finns centrala delområden inom demokratin som inte kan belysas ordentligt utan statistisk information. Många typiska frågor inom demokratidebatten formuleras kvantitativt. Vilka trender kan urskiljas i medborgarnas inställningar till demokratin? En hur stor del av medborgarna deltar i så kallade icke-traditionella politiska aktiviteter?

Vad berättar demokratiindikatorerna om situationen i Finland?
Frågan kan bäst besvaras genom att närmare undersöka enskilda indikatorer och deras utarbetade beskrivningar. Tills vidare omfattar indikatorerna ingen internationell jämförelse. Trots det är vi medvetna om att enligt många attitydindikatorer identifierar sig finländarna relativt starkt med det politiska systemet jämfört med medborgare i andra europeiska länder. Å andra sidan är bilden inte lika ljus då vissa andra operativa mått tillämpas. Exempelvis gällande valdeltagandet har Finland redan för länge sedan sjunkit till EU-ländernas mellanskikt eller rentav under det.

Baserat på ett s.k. demokratiindex är det möjligt att jämföra Finlands placering i ett globalt perspektiv. Indexet utgår ifrån ländernas och deras politiska systems allmänna egenskaper. På basen av det här är Finland ett tämligen demokratiskt land.

Hur utnyttjas materialet?
Forskningsmaterialet är till nytta för demokratiindikatorerna och de planeras, så att de på bästa möjliga sätt främjar en långsiktig och kontinuerlig uppföljning av den finländska demokratins utveckling. Grundläggande demokratiindikatorer publiceras i lättfattlig form med koncist beskrivna figurer och tabeller.

Av allt grundmaterial utarbetas förutom sammanfattningar riktade till allmänheten och medierna, även vetenskapliga rapporter och artiklar för vetenskapliga tidskrifter.

Vem utarbetar demokratiindikatorerna?
Forskare har valt och även planerat en stor del av indikatorerna. Det huvudsakliga materialet, som samlas in i samband med riksdagsvalen, innehåller uppgifter som bestämts inom det internationella projektet Comparative Study of Electoral Systems samt övriga nationella uppgifter som överenskommits separat. Internationella samarbetsnätverk och internationell jämförelse är väsentliga delar för forskningen av den finska demokratin.

Vem finansierar demokratiindikatorerna?
Justitieministeriet är huvudfinansiären för insamlingen av grundmaterialet.

Bakgrunden till demokratiindikatorprojektet

Projektet om Finlands demokratiindikatorer startade 2005 som en del av Politikprogrammet för medborgarinflytande, vilket lanserades av Matti Vanhanens första regering. Forskningsgruppen utarbetade till justitieministeriets publikationsserie det omfattande verket Finlands demokratiindikatorer, där förslag gavs till vilka indikatorer som skulle användas i Finland. Sedan dess har justitieministeriet finansierat vid riksdagsval de nödvändiga materialinsamlingarna för demokratiindikatorerna och rapporteringen av indikatorerna.

Upprätthållnings- och utvecklingsansvaret för indikatorerna har överförts till Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv. Arkivet publicerar indikatorerna som en del av Finlands valforskningsportal. Demokratiindikatorerna har ett naturligt samband med valforskningen, eftersom det i många länder är framförallt de nationella valundersökningarna som utgör huvudmaterialet till uppföljningen av medborgarnas politiska identifiering och röstningsbeteende.

De pålitligaste uppgifterna beträffande samhälleligt deltagande fås fortfarande från register, men ofta är deras datainnehåll rätt begränsat. Till exempel ger valens register främst uppgifter om valdeltagande per region och väljarnas kön samt partiernas och kandidaternas understöd i hela landet och enligt region. Enkätmaterial behövs för att få veta vilka tankar medborgarna har samt på vilka grunder de deltar i politiken och gör egna samhälleliga val.

Rapporten Demokratiaindikaattorit 2013 uppdateras demokratiindikatorer och utvidgas granskningen av demokratins tillstånd till nya tematiska områden.

Tilläggsuppgifter:


Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv & Finlands valforskningskonsortiumUppdaterad 2016-12-21