Läs mer om den nationella valforskningen >>

Det nationella valforskningskonsortiet är ett öppet samarbetsnätverk mellan valforskningsintresserade universitetsforskare. Konsortiet planerar insamlingen av valforskningsmaterial i samband med riksdagsval, utnyttjar materialet aktivt i forskning och undervisning och ansvarar för Finlands medlemskap i forskningsområdets internationella samarbetsorganisationer.

Styrelsen väljs för varje valperiod i ett öppet möte. Nuvarande (20.3.2025–19.3.2029) medlemmar i styrelsen är:

Elina Kestilä-Kekkonen, ordf.
Professor
Tammerfors universitet

Janette Huttunen
Projektforskare
Åbo Akademi

Henrik Serup Christensen
Äldre universitetslektor
Åbo Akademi

Peter Söderlund
Professor
Helsingfors universitet

Aino Tiihonen
Postdoc-forskare
Tammerfors universitet

Åsa von Schoultz
Professor
Helsingfors universitet

Konsortion tiedonhallintavastaava:

Josefina Sipinen
Postdoc-forskare
Tammerfors universitet

 

Nationell valforskning

Med nationell valforskning (National Election Studies) avses olika länders etablerade forskningsverksamhet, som regelbundet utreder valrörelser samt medborgarnas röstningsbeteende, politiska deltagande och politiska åsikter.

Valforskning

Nationella undersökningar baserar sig för det mesta på nationellt representativa enkätmaterial av väljarkåren, som samlas in i samband med parlamentsval. Forskningstraditionen har sina tidigaste rötter i USA och forskare vid Michigan universitet började redan under slutet av 1940-talet samla in s.k. panelmaterial i samband med allmänna val. Datamaterialen samlades in genom strukturerade besöksintervjuer av slumpmässigt valda personer och de intervjuade deltog i undersökningen både före och efter valen. Forskningstraditionen som baserar sig på den här modellen blev allmän framförallt i Västeuropa och i synnerhet i Norden redan på 1950-talet1.

Valforskning i Finland

I Finland var professor Pertti Pesonen († 29.1.2005) banbrytare inom det här området och han genomförde aktivt valundersökningar baserade på regionalt och nationellt panelmaterial redan från och med början av 1950-talet2. Efter undersökningen Valtuutus Kansalta verkade han som drivkraft för utredningen Protestivaalit – nuorisovaalit3, vilken hade sin utgångspunkt i riksdagsvalen 1966, 1970 och 1972. Det var även till stor del Pesonens förtjänst att Finlands fyra största partier tillsammans började finansiera årliga insamlingar av aktuella partidatamaterial. Insamlingen fortsatte ända fram till 2000-talet och materialen finns sparade i Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv. Datamaterialen, som samlades in av Suomen Gallup, betraktades inte som egentliga undersökningar på 1970-, 1980- och 1990-talen, fastän de innehöll information om valen och röstningsbeteende under valåren4. Efter att Pesonen pensionerats i början av 1990-talet planerade och genomförde han tillsammans med sina kolleger en omfattande nationell valundersökning om riksdagsvalet 19915 och därtill deltog han som författare i 2003 års riksdagsvalsundersökning6.

Valforskning på 2000-talet

Den nationella valundersökningen 20077 genomfördes till sin struktur och infallsvinkel på samma sätt som 2003 års undersökning. Av kostnadsskäl baserade sig båda undersökningarna på tvärsnittsmaterial, vilka insamlades före valen, och inte på s.k. panelmaterial. Materialen från respektive valår innehöll en internationell jämförande frågemodul (Comparative Study of Electoral Systems). I tillägg till det egentliga frågeformuläret inkluderades även ett s.k. drop off-formulär. Först efter 2007 års valundersökning kan vi egentligen prata om en etablerad nationell valforskning i Finland.

1 Grönlund, Kimmo (2006): Vaalitutkimushankkeiden toteutus Pohjoismaissa

2 Pesonen, Pertti (1958): Valitsijamiesvaalien ylioppilasäänestäjät. Helsingin yliopiston, Teknillisen korkeakoulun ja Kauppakorkeakoulun äänioikeutettujen ylioppilaiden poliittiset kannanotot joulukuussa 1955 ja äänestyskäyttäytyminen 16.-17.1.1956. Paneelihaastattelututkimus. Helsinki: Tammi; Pesonen, Pertti (1965): Valtuutus kansalta. Tutkimus Tampereen vaalioikeutetuista, vaalikampanjasta ja äänestyskäyttäytymisestä. Porvoo: WSOY.

3 Pesonen, Pertti (toim. 1972): Protestivaalit, nuorisovaalit: tutkielmia kansanedustajien vaaleista 1966, 1970 ja 1972. Helsinki: Ylioppilastuki.

4 Sänkiaho, Risto (toim. 1983): Kun kansa valitsi Koiviston. Tampere: Lehtimiehet.

5 Pesonen, Pertti, Risto Sänkiaho ja Sami Borg (1993): Vaalikansan äänivalta. Tutkimus eduskuntavaaleista ja valitsijakunnasta Suomen poliittisessa järjestelmässä. Porvoo – Helsinki: WSOY.

6 Paloheimo, Heikki (toim. 2005): Vaalit ja demokratia Suomessa. Porvoo – Helsinki: WSOY.

7 Borg, Sami ja Heikki Paloheimo (toim. 2009): Vaalit yleisödemokratiassa. Eduskuntavaalitutkimus 2007. Tampere: Tampere University Press.

Integritetsöversikt
Vaalitutkimus

Den här sajten använder cookies (kakor) för att kunna ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookies sparas i din webbläsare så att den känner igen dig och ditt språk då du återvänder till sajten. Dessutom hjälper cookies bl.a. till att förstå vilka sidor på sajten som du tycker är mest intressanta och användbara.

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies bör alltid vara aktiverade för att vi ska kunna spara dina preferenser om språk och inställningarna för cookies.

Tredjepartscookies

Vi använder Google Analytics för att samla anonym information om t.ex. hur många besökare sajten har och vilka sidor som är populärast. Genom att hålla denna cookie aktiverad hjälper du oss att utveckla webbsajten.