Deskriptiv representativitet och kandidatval

2023:1 Deskriptiv representativitet och kandidatval | Ladda ned som PDF

Föredrar väljarna kandidater av samma kön och ålder som de själva? Representativiteten är en av de viktigaste grunderna för kandidat­va­let. Repre­sentativiteten kan delas in i en sub­stantiell, alltså innehållslig dimension (jag rös­tar på den kandi­dat som bäst företräder de åsik­ter jag tycker är viktiga), och en deskriptiv, yttre dimension (jag röstar på en kandidat som mest av allt liknar mig själv utifrån ålder, kön, yrke, ut­bildning eller et­nisk bakgrund).  Dessa två for­mer av representa­tivi­tet utesluter inte varandra, utan de förekom­mer ofta tillsam­mans. I det finländska valsyste­met strävar par­tierna efter att rekrytera en så mångsidig upp­sättning av kandidater som möjligt så att alla väljare kan hitta en kandidat som pas­sar just dem själva. Därmed blir grunderna för väljarnas kandidatval ett intressant undersök­ningsob­jekt.


I Finland har det varit möjligt att rösta på en kan­didat av samma kön för både män och kvin­nor ända se­dan det första riksdagsvalet år 1907. Även om manliga kandidater traditionellt har setts som stereotypt mer lämpade för ledar­roller än kvin­nor har det blivit allt vanli­gare att kvinnor röstar på en kandidat av samma kön, medan det i mot­svarande grad har blivit mindre vanligt bland män.  Vid valet 2019 röstade män och kvinnor i nästan samma ut­sträckning på en kandidat av samma kön som de själva. Man kan också notera att denna ök­ning inte verkar vara en följd av en ök­ning i an­delen kvinnliga kandida­ter, som ligger stabilt runt 40 procent.


Kandidatutbudet inom olika åldersgrupper ver­kar inte heller ha ett samband med att rösta på någon i samma åldersgrupp som man själv. De som allra ivrigast röstar på kandidater i sin egen ålder i pro­portion mot kandidatutbudet är de unga väljarna. Också 35–40-åringar röstar ofta på kandidater i sin egen ålder, men skillnaden mel­lan utbud och efter­frågan är bara åtta pro­cent­enheter år 2019. Mot­svarande skillnad för väljare i åldern 18–34 är 21 procentenheter. Väl­jare över 55 års ålder föredrar dock inte sin egen ålders­grupp, även om 30 pro­cent av kandida­terna i va­let 2019 hörde till den. Kandidaternas ålder har således större betydelse bland yngre än bland äldre väljare.

Som denna undersökning visar inverkar de­skrip­tiv representativitet knuten till kön och ål­der på den finländska väljarens kandidatval. Samtidigt är den bara en del av ett brett spekt­rum av fak­torer som väljaren överväger inför röstningsbe­slutet.

Relaterade publikationer:

Mattila, M., Isotalo, V., Järvi, T. & von Schoultz, Å. (2020). Kampanjointi. Teoksessa Kestilä-Kekkonen, E. &
von Schoultz, Å. (toim.), Ehdokkaat vaalikentillä: Eduskuntavaalit 2019. Helsingfors: Justitieministeriet, s. 60-86 (Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar; nr 2020:16).

Isotalo, V., Järvi, T., von Schoultz, Å. & Söderlund, P. (2019). The Finnish Voter: 2003-2019. Helsingfors: Justitieministeriet.

[Skriven av: Theodora Helimäki, Figurer: Julius Lehtinen, Redaktör: Hanna Wass & Daniel Kawecki, Översättning till svenska: Daniel Kawecki]

Relaterade artiklar