Skäl till att inte rösta i riksdagsvalen åren 1991 och 2023

2025:1 Skäl till att inte rösta i riksdagsvalen åren 1991 och 2023 | Ladda ned PDF

Den allmänna och lika rösträtten lade grunden för den representativa demokratin och det jämlika medborgarskapet. Trots detta går inte alla röstberättigade och röstar. Valdeltagandet i de nationella valen i Finland har under 2020-talet varierat mellan 40 och 80 procent beroende på om det varit val till europaparlamentet, välfärdsområdet, kommunen, riksdagen eller presidentämbetet. I riksdagsvalet 2023 röstade 71,9 procent av väljarna, vilket innebär att över en miljon (1 199 796) röstberättigade avstod från att rösta.

I denna valglimt undersöks orsaker till att inte rösta och förändringar i dessa orsaker jämförs utifrån kön och ålder i riksdagsvalen 1991 och 2023. Enligt klassiska teorier om valdeltagande har individens resurser, som socioekonomisk ställning, föräldrar som agerat förebilder för deltagande, politisk anknytning och helt enkelt hur lätt det är att rösta, en stor inverkan på valdeltagandet (Tingsten 1937; Brady m.fl. 1995; Verba m.fl. 1995 och Wass & Blais 2017). Denna valglimt fokuserar dock inte på sociodemografiska, socioekonomiska och socialpsykologiska faktorer i väljarkåren utan undersöker i stället olika individuella motiveringar till att inte rösta. I granskningen används en kategorisering av angivna skäl till att rösta eller inte som bygger på valforskaren och docenten i statsvetenskap Sami Borgs doktorsavhandling Velvollisuus vaikuttaa [sv. Plikten att påverka] från 1996.

Fyra grundläggande typer av skäl att inte rösta

I sin avhandling kategoriserar Borg (1996, 72–5) skälen till att inte rösta i fyra olika grundtyper. Dessa utgör underlaget för faktoranalysen som gjordes i undersökningen av 1991 års riksdagsval. Dessa fyra grundtyper är: 1) misstro och protest, 2) ointresse, 3) valhinder och 4) andra hinder.

Kategorin misstro och protest består av olika uttryck för misstro mot politiker och politiken i allmänhet samt en allmän vilja att protestera. Ointresse täcker in två påståenden som mäter allmänt ointresse för politik och därutöver två påståenden om att det är meningslöst att rösta. Valhinder beskriver den konkreta upplevelsen av att parti- och kandidatvalet är svårt. Kategorin annat hinder består av olika fysiska och externa hinder för att rösta.

Det frågebatteri som beskriver skälen till att inte rösta utgår från Finska Gallup Ab:s insamlade material från 1990, där bland annat motiveringarna för att rösta eller inte rösta undersöktes genom en öppen fråga. Baserat på Borgs innehållskategorisering i 1991 års riksdagsvalsundersökning togs ett tiotal motiveringar till att inte rösta med i ett slutet frågebatteri (se Pesonen m.fl. 1993). Samma frågebatteri har ända sedan dess fortsatt användas nästan oförändrat i de nationella valundersökningarna. Ett flertal undersökningar har dragit nytta av detta material (se t.ex. Borg 2008, 2009; Grönlund m.fl. 2005; Myllyniemi & Kiilakoski 2013; Wass & Borg 2016).

Skäl till att inte rösta i riksdagsvalen 1991 och 2023

I tabell 1 och 2 visas en sammanställning av skälen till att inte rösta i riksdagsvalen 1991 och 2023. Den bygger på Borgs kategorisering och visar skälen enligt kön och åldersgrupp. Tabellen är en uppdaterad version av motsvarande tabell i Borgs (1996, 74) doktorsavhandling. Resultaten visar att där misstro mot politiker och politiken i allmänhet var det vanligaste skälet till att inte rösta år 1991 (41 % av alla som inte röstade), så var det år 2023 i ställer var svårigheten att bestämma sig för en kandidat (39 % av alla som inte röstade) som tydligt var det vanligaste skälet till att inte rösta.

Ett intressant resultat relaterat till kön är att kvinnor i mycket större utsträckning har angivit svårigheter med att välja såväl kandidat som parti år 2023 jämfört med år 1991. För männen är det i sin tur endast i fråga om kandidatvalet som samma utveckling skett. Därtill visar resultaten att kvinnor som avstod från att rösta inte ansåg att skälet ”jag ansåg inte att det var till någon nytta för mig att rösta” var lika viktig år 2023 (18 %) som den var år 1991 (35 %). För män var resultatet det omvända.

I den yngsta ålderskategorin, 18–25-åringar, har de två påståendena som mäter brist på intresse, ”jag hade ingen lust att rösta” och ”jag anser att en röst inte hade påverkat valresultatet”, blivit populärare år 2023 jämfört med år 1991. Intressant nog visar det sig att bland de 26–30-åringar som avstod från att rösta år 2023, är svårigheten att välja kandidat inte längre en lika betydande orsak för att avstå från att rösta (28 %). Däremot anser nästan hälften (48 %) i denna åldersgrupp att svårigheten att välja parti är ett viktigt skäl till att de inte röstade. I den äldsta åldersgruppen, 41–75-åringar, har både lusten att gå och rösta och nyttotänkandet förlorat i betydelse som motiveringar mellan åren 1991 och 2023.

Tabell 1. Skäl till att inte rösta utifrån 12 påståenden enligt respondenternas kön. Andelen av svaren som angav påståendet som ”viktig orsak” (%).

Miehet | MänNaiset | KvinnorKaikki | Alla
Epäluottamus tai protesti | Misstro eller protest19912023Muutos
Förändring
19912023Muutos
Förändring
19912023Muutos
Förändring
Tunnen epäluottamust poliitikkoja ja yleensä politiikkaa kohtaan
Jag har inget förtroende för politiker och politik
4216-264021-194119-22
Halusin protestoida politiikkaa ja poliitikkoja kohtaan
Jag ville protestera mot politiken och politikerna
229-132213-92211-11
Kiinnostumattomuus | Ointresse
En katsonut äänestämisestä olevan itselleni mitään hyötyä
Jag ansåg inte att det var till någon nytta för mig att rösta
2830+22518-72624+2
En vain viitsinyt käydä äänestämässä
Jag hade ingen lust att rösta
2917-121812-62415-9
Mielestäni yksi ääni ei olisi merkinnyt mitään vaalien lopputulokseen
Jag anser att en röst inte hade påverkat valresultatet
1523+81216+41319+6
Politiikka ei kiinnosta minua ja äänestäminen on minulle yhdentekevää
Politik intresserar mig inte och för mig är det likgiltigt att rösta
2513-122414-102414-10
Valintaeste | Valhinder
Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa puoluetta
Det var svårt för mig att hitta ett lämpligt parti
3130-12634+82332+9
Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa ehdokasta
Det var svårt för mig att hitta en lämplig kandidat
1931+123547+123439+5
Muu este | Andra hinder
En voinut käydä äänestämässä sairauden tai vamman vuoksi*
Jag kunde inte rösta p.g.a. sjukdom eller funktionshinder
36+31021+11715+8
En voinut käydä äänestämässä työesteen tai matkan vuoksi
Jag kunde inte rösta p.g.a. arbetsförhinder eller resa
89+1319+16514+9
(n)8931993426182745
* v. 1991 En voinut käydä äänestämässä sairauden tai korkean iän vuoksi

Taulukko 2. Skäl till att inte rösta utifrån 12 påståenden enligt respondenternas ålder. Andelen av svaren som angav påståendet som ”viktig orsak” (%).

18-2526-3031-4041-75
Epäluottamus tai protesti | Misstro eller protest19912023Muutos
Förndring
19912023Muutos
Förndring
19912023Muutos
Förndring
19912023Muutos
Förndring
Tunnen epäluottamust poliitikkoja ja yleensä politiikkaa kohtaan
Jag har inget förtroende för politiker och politik
260-26368-284834-145918-41
Halusin protestoida politiikkaa ja poliitikkoja kohtaan
Jag ville protestera mot politiken och politikerna
130-13140-143522-13309-21
Kiinnostumattomuus | Ointresse
En katsonut äänestämisestä olevan itselleni mitään hyötyä
Jag ansåg inte att det var till någon nytta för mig att rösta
1816-22519-63326-73427-7
En vain viitsinyt käydä äänestämässä
Jag hade ingen lust att rösta
1527+12319-223021-9256-11
Mielestäni yksi ääni ei olisi merkinnyt mitään vaalien lopputulokseen
Jag anser att en röst inte hade påverkat valresultatet
616+101420+61516+12023+3
Politiikka ei kiinnosta minua ja äänestäminen on minulle yhdentekevää
Politik intresserar mig inte och för mig är det likgiltigt att rösta
2918-11190-191819+12712-15
Valintaeste | Valhinder
Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa puoluetta
Det var svårt för mig att hitta ett lämpligt parti
2637+111748+312527+22032+12
Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa ehdokasta
Det var svårt för mig att hitta en lämplig kandidat
3736-14228-142849+112738+11
Muu este | Andra hinder
En voinut käydä äänestämässä sairauden tai vamman vuoksi*
Jag kunde inte rösta p.g.a. sjukdom eller funktionshinder
211+9018+18109-11614-2
En voinut käydä äänestämässä työesteen tai matkan vuoksi
Jag kunde inte rösta p.g.a. arbetsförhinder eller resa
1024+14023+23011+11913+4
(n)627536874017544345
* v. 1991 En voinut käydä äänestämässä sairauden tai korkean iän vuoksi

Avslutning

Eftersom de ovan presenterade resultaten baserar sig på enkätdata och antalet respondenter som inte röstade i de undersökta grupperna är ganska litet bör man betrakta resultatens generaliserbarhet med viss försiktighet. Trots detta bjuder resultaten på intressanta fynd. Misstro och vilja att protestera verkar inte vara ett särskilt viktigt skäl till att låta bli att rösta under 2020-talet. Inte heller ett allmänt ointresse för politik verkar under 2020-talet locka väljarna att stanna hemma på sofflocket i samma utsträckning som i början av 1990-talet. Däremot har svårigheten att välja kandidat och parti blivit allt vanligare och viktigare orsaker till att låta bli att rösta.

Som Borg själv har konstaterat (2006 och 2008) är det utöver skälen till att inte rösta också viktigt att undersöka hur väl medborgarna upplever att de kan påverka genom allmänna val och hur väl de upplever att de blir representerade, även med tanke på sakfrågeröstande. På så vis kan få en mer mångfacetterad kunskap om orsakerna till brist på deltagande, vilket kan stödja utvecklingen av valdemokratin.

Aino Tiihonen, aino.tiihonen@tuni.fi

Källförteckning

Borg, S. (1996). Velvollisuus vaikuttaa. Tutkimus suomalaisten äänestysosallistumisen perusteista ja eduskuntavaalien äänestysprosentin laskusta. Acta Universitatis Tamperensis, A 491. Tampere: Tampereen yliopisto.

Borg, S. (2008) Hiljaa hyvä tulee: puheenvuoro äänestysprosenteista ja vaaliaktivoinnista. Helsinki: Kunnallisalan kehittämissäätiö.

Borg, S. (2009). Nuorten poliittinen osallistuminen. Teoksessa S. Borg & H. Paloheimo (toim.), Vaalit yleisödemokratiassa. Eduskuntavaalitutkimus 2007. Tampere: Tampere University Press, 149–174.

Brady, H. E., Verba, S. & Schlozman, K. L. (1995). Beyond SES: A resource model of political participation. American Political Science Review 89(2), 271–294.

Grönlund, K., Paloheimo, H. & Wass, H. (2005) Äänestysosallistuminen. Teoksessa H. Paloheimo (toim.) Vaalit ja demokratia Suomessa. Porvoo: WSOY, 119-146

Myllyniemi, S. & Kiilakoski, T. (2013). Nuorten yhteiskunnalliset osallistumistavat ja asenteet. Teoksessa S. Borg (toim.) Demokratiaindikaattorit 2013. Helsinki: Oikeusministeriö, 97–122. Saatavilla: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-334-4

Pesonen, P., Sänkiaho, R. & Borg, S. (1993). Vaalikansan äänivalta: tutkimus eduskuntavaaleista ja valitsijakunnasta Suomen poliittisessa järjestelmässä. Helsinki: WSOY.

Tingsten, H. (1937). Political behavior: Studies in election statistics. London: P. S. King and Son.

Verba, S., Schlozman, K. L. ja Brady, H. E. (1995). Voice and equality: Civic voluntarism in American politics. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Wass, H. M., & Blais, A. (2017). Turnout. Teoksessa. Arzhaimer, J. Evans, & M. Lewis-Beck (toim.), SAGE Handbook of Electoral Behaviour. Sage, 459-487.

Wass, H. M. & Borg, S. (2016). ”Yhdenvertaisuus äänestyskopissa: äänestysaktiivisuus vuoden 2015 eduskuntavaaleissa”. Teoksessa K. Grönlund & H. M. Wass (toim.) Poliittisen osallistumisen eriytyminen. Eduskuntavaalitutkimus 2015. Helsinki: Oikeusministeriö, 177–199. Saatavilla: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-517-1

Relaterade artiklar

Integritetsöversikt
Vaalitutkimus

Den här sajten använder cookies (kakor) för att kunna ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookies sparas i din webbläsare så att den känner igen dig och ditt språk då du återvänder till sajten. Dessutom hjälper cookies bl.a. till att förstå vilka sidor på sajten som du tycker är mest intressanta och användbara.

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies bör alltid vara aktiverade för att vi ska kunna spara dina preferenser om språk och inställningarna för cookies.

Tredjepartscookies

Vi använder Google Analytics för att samla anonym information om t.ex. hur många besökare sajten har och vilka sidor som är populärast. Genom att hålla denna cookie aktiverad hjälper du oss att utveckla webbsajten.