2023:1 Deskriptiv representativitet och kandidatval | Ladda ned som PDF
Föredrar väljarna kandidater av samma kön och ålder som de själva? Representativiteten är en av de viktigaste grunderna för kandidatvalet. Representativiteten kan delas in i en substantiell, alltså innehållslig dimension (jag röstar på den kandidat som bäst företräder de åsikter jag tycker är viktiga), och en deskriptiv, yttre dimension (jag röstar på en kandidat som mest av allt liknar mig själv utifrån ålder, kön, yrke, utbildning eller etnisk bakgrund). Dessa två former av representativitet utesluter inte varandra, utan de förekommer ofta tillsammans. I det finländska valsystemet strävar partierna efter att rekrytera en så mångsidig uppsättning av kandidater som möjligt så att alla väljare kan hitta en kandidat som passar just dem själva. Därmed blir grunderna för väljarnas kandidatval ett intressant undersökningsobjekt.
I Finland har det varit möjligt att rösta på en kandidat av samma kön för både män och kvinnor ända sedan det första riksdagsvalet år 1907. Även om manliga kandidater traditionellt har setts som stereotypt mer lämpade för ledarroller än kvinnor har det blivit allt vanligare att kvinnor röstar på en kandidat av samma kön, medan det i motsvarande grad har blivit mindre vanligt bland män. Vid valet 2019 röstade män och kvinnor i nästan samma utsträckning på en kandidat av samma kön som de själva. Man kan också notera att denna ökning inte verkar vara en följd av en ökning i andelen kvinnliga kandidater, som ligger stabilt runt 40 procent.
Kandidatutbudet inom olika åldersgrupper verkar inte heller ha ett samband med att rösta på någon i samma åldersgrupp som man själv. De som allra ivrigast röstar på kandidater i sin egen ålder i proportion mot kandidatutbudet är de unga väljarna. Också 35–40-åringar röstar ofta på kandidater i sin egen ålder, men skillnaden mellan utbud och efterfrågan är bara åtta procentenheter år 2019. Motsvarande skillnad för väljare i åldern 18–34 är 21 procentenheter. Väljare över 55 års ålder föredrar dock inte sin egen åldersgrupp, även om 30 procent av kandidaterna i valet 2019 hörde till den. Kandidaternas ålder har således större betydelse bland yngre än bland äldre väljare.
Som denna undersökning visar inverkar deskriptiv representativitet knuten till kön och ålder på den finländska väljarens kandidatval. Samtidigt är den bara en del av ett brett spektrum av faktorer som väljaren överväger inför röstningsbeslutet.
Relaterade publikationer:
Mattila, M., Isotalo, V., Järvi, T. & von Schoultz, Å. (2020). Kampanjointi. Teoksessa Kestilä-Kekkonen, E. &
von Schoultz, Å. (toim.), Ehdokkaat vaalikentillä: Eduskuntavaalit 2019. Helsingfors: Justitieministeriet, s. 60-86 (Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar; nr 2020:16).
Isotalo, V., Järvi, T., von Schoultz, Å. & Söderlund, P. (2019). The Finnish Voter: 2003-2019. Helsingfors: Justitieministeriet.
[Skriven av: Theodora Helimäki, Figurer: Julius Lehtinen, Redaktör: Hanna Wass & Daniel Kawecki, Översättning till svenska: Daniel Kawecki]
