En röst för demokrati? Demokratianknytning bland partiernas väljare

2023:12 En röst för demokrati? Demokratianknytning bland partiernas väljare | Ladda ned som PDF

En röst för demokrati? Demokratianknytning bland partiernas väljare

Även om den liberala demokratin fortfarande åtnjuter stark popularitet bland medborgarna, pågår en aktiv diskussion om hur hållbar demokratin är som styrelseskick (t.ex. Bartels m.fl., 2023; Mattes, 2018; Runciman, 2018; Wuttke m.fl., 2022a). Studier har visat att tillfredsställelsen med demokrati kan variera beroende på faktorer som kön, ålder, utbildning, bostadsområde och mediekonsumtion (se Singh & Mayne, 2023 för en sammanfattning). Det spelar också roll om väljaren stödde ett parti som vann eller förlorade valet och om det egna favoritpartiet hör till regeringen eller oppositionen (Nemčok & Wass, 2021). Under senare år man även ägnat större uppmärksammat åt betydelsen av partisympati, särskilt sett ur perspektivet av populistpartiers framväxt. Populistiska partier utmanar ofta den liberala demokratis centrala institutioner, vilka sägs begränsa förverkligandet av medborgarnas, genom val uttryckta, ”autentiska” vilja (t.ex. König, 2022; Plescia & Eberl, 2021; van der Brug m.fl., 2021; Wuttke m.fl., 2022b). Populism har också kännetecknats av starkt stöd för auktoritära, folkligt representerade ledare (Mudde & Kaltwasser, 2017). Empiriska studier har dock funnit att anhängare av populistiska partier i stor utsträckning inte skiljer sig från andra medborgare när det gäller engagemang och förankring i det demokratiska politiska systemet och dess institutioner (Plescia & Eberl, 2021; Wuttke m.fl., 2022b; Zaslove m.fl., 2020). Å andra sidan visar omfattande jämförande forskning att stödet för värden som är karakteristiska för liberal demokrati, såsom oberoende rättsväsende och medier, är lägre och samtidigt är stödet för en stark ledare högre bland anhängare av högerpopulistiska partier när det egna partiet bär regeringsansvar (van der Brug m.fl., 2021).

I denna översikt granskar vi hur väljarna för olika partier förhåller sig till demokratin med utgångspunkt i riksdagsvalsundersökningen år 2023. På vissa ställen jämför vi också resultaten med motsvarande tvärsnittsdata från år 2019. Vi är intresserade av hur demokratiskt Finland uppfattas vara, i vilken utsträckning det finns förtroende för de centrala institutionerna inom den liberala demokratin, och om det finns en uppfattning om behovet av en stark ledare som är beredd att tänja på gemensamma spelregler.

Bedömning av Finlands demokratiskhet och nöjdhet med demokratins funktionalitet

I Figur 1 har respondenternas bedömning av Finlands allmänna demokratiska läge undersökts. I figuren rapporteras andelen som anser att Finland är mycket demokratiskt, uppdelat enligt partival. Vårt politiska system uppfattas överlag som ganska demokratiskt, men det finns tydliga skillnader mellan olika partiers anhängare. Samlingspartiets anhängare ger högst bedömningar och åsikterna har relativt liten variation jämfört med de andra. En mer kritisk inställning har däremot ackumulerats bland småpartiernas och i viss mån även Vänsterförbundets anhängare samt de som inte röstat. Med småpartier avser vi i denna översikt partier eller grupperingar utanför riksdagen som var uppställda i riksdagsvalet 2023. Sannfinländarnas väljare skiljer sig i sin kritik från de andra regeringspartiernas anhängare, men det finns också de som anser att Finland är mycket demokratiskt.

Tabell 1. Förtroende för den liberala demokratins centrala institutioner (0–10)

Källa: Riksdagsvalundersökning 2023, Finlands nationella valforskningskonsortium (FNES)

Förtroendet för centrala institutioner inom liberal demokrati

Tabell 1 visar förtroendet för de centrala institutionerna inom den liberala demokratin bland partiernas väljare år 2019 och 2023. Resultaten visar att anhängarna till alla partier enligt förväntan har störst förtroende för republikens president. Mellan åren 2019 och 2023 har förtroendet för presidenten ökat både bland de som avstod från att rösta och bland väljarna för alla andra partier förutom väljarna för de småpartierna. Det har även skett en ökning av förtroendet för riksdagen och regeringen under de fyra åren bland alla partiers väljare och även bland de som avstod från att rösta.

Sannfinländarnas anhängare skiljer sig från alla andra riksdagspartier i sitt låga förtroende, vilket framgår tydligt i förtroendet för rättsväsendet. Men till skillnad från vad man hade kunnat förvänta sig enligt tidigare forskning har det skett en ökning i förtroendet under den tid de var tilltänkta att bära regeringsansvar (van der Brug m.fl., 2021). Å andra sidan bör man notera att datamaterialet samlades in direkt efter valet då regeringsförhandlingarna fortfarande pågick. De sticker även ut som den enda väljargrupp där förtroendet för rättsväsendet har minskat mellan åren 2019 och 2023. Förtroendet för media är generellt sett relativt lågt, men det har ökat något bland alla partiers väljare och de som avstod från att rösta, förutom väljarna för småpartierna.

Stöd för en stark ledare

Slutligen undersöker vi stödet för en stark ledare bland olika partiers väljare. Figur 2 visar andelen respondenter som helt eller delvis håller med om påståendet "Att ha en stark ledare vore bra för Finland, även om ledaren tänjde på reglerna för att få saker genomförda", enligt partival. Resultaten visar att det finns en klar uppdelning i stödet för en stark ledare mellan rödgröna och borgerliga partiers väljare. Till denna del stämmer resultatet överens med en färsk finländsk studie i vilken man undersökte politisk auktoritarism genom att använda föräldraskapsattityder som empiriskt mått (Helminen m.fl., 2023). Drygt hälften (55%) av Sannfinländarnas anhängare skulle godkänna en ledare som, vid behov, var beredd att bryta regler för att främja saker. I detta avspeglas delvis sambandet mellan missnöje med demokratin och längtan efter en stark ledare som observerades i tidigare forskning (Saikkonen, 2023).

Avslutning

Våra resultat visar att anknytningen till demokratin i allmänhet är stark i Finland. I detta avseende bekräftar de observationen i en nyligen genomförd finländsk studie att demokrati är det överlägset mest populära alternativet bland medborgarna jämfört med konkurrerande styrelsesätt (stark ledare, militärstyrelse, expertstyre) (Saikkonen, 2023). En analys baserad på partisympati visar emellertid tydliga skillnader mellan partierna: Sannfinländarnas väljare står i sin kritik i många avseenden närmare anhängarna av småpartier och de som inte röstar än de andra regerings- eller oppositionspartiernas väljare. Det verkar således som att, till skillnad från i många jämförande studier, hypotesen om sambandet mellan högerpopulism och svagare demokratianknytning skulle få stöd i Finland. En mer detaljerad bedömning kräver dock en mer detaljerad analys än den som presenteras här, eftersom kopplingen till demokrati påverkas samtidigt av många faktorer, och andelen av dessa faktorer varierar bland anhängare av olika partier. Det är också värt att notera att Sannfinländarna, i linje med vad som är typiskt för högerradikala partier, godkänner demokratins grundvalar och att de inte som extrema högergrupper strävar efter att omkullkasta systemet (Kotonen, 2023). Det centrala budskapet är att det är meningsfullt att även betrakta Sannfinländarnas väljare utifrån demokrati–autoritarism-dimensionen vid sidan av de traditionella vänster–höger- och liberal–konservativa dimensionerna.

Hanna Wass, Helsingin yliopisto | Helsingfors universitet, hanna.wass@helsinki.fi

Aino Tiihonen, Tampereen yliopisto | Tammerfors universitet, aino.tiihonen@tuni.fi

Källförteckning

Bartels, L., Daxecker, U., Hyde, S., Lindberg, S., & Nooruddin, I. (2023). The Forum: Global challenges to democracy? Perspectives on democratic backsliding. International Studies Review, 25(2), June 2023, viad019. https://doi.org/10.1093/isr/viad019.

Helminen, V., Wass, H., Kantola, A., & Elovainio, M. (2023). Nordic authoritarianism: Child-rearing values and political behavior in a multiparty context. Political Psychology. https://doi.org/10.1111/pops.12915.

Kotonen, T. (2023, May 5). Äärioikeisto ja sen määritelmät. Politiikasta. https://politiikasta.fi/aarioikeisto-ja-sen-maaritelmat/

König, P. (2022). Support for a populist form of democratic politics or political discontent? How conceptions of democracy relate to support for the AfD. Electoral Studies 78(2022), 102493. https://doi.org/10.1016/j.electstud.2022.102493

Mattes, R. (2018). Support for democracy. Teoksessa W. Thompson (toim.), Oxford Research Encyclopedia in Politics. Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190228637.013.622

Mudde, C., & Kaltwasser, C. (2017). Populism: A very short introduction. Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/actrade/9780190234874.001.0001

Nemčok, M., & Wass, H. (2021). As time goes by, the same sentiments apply? Stability of voters’ satisfaction with democracy during the electoral cycle in 31 countries. Party Politics, 27(5), 1017–1030. https://doi.org/10.1177/1354068820912466

Plescia, C., & Eberl J.-M. (2021). ‘Not my government!’ The role of norms and populist attitudes on voter preferences for government formation after the election. Party Politics, 27(1), 103–113. https://doi.org/10.1177/1354068819827513

Runciman, D. (2018). How democracy ends? Basic Books.

Saikkonen, I. (2023). Finnish voters and support for democracy. Teoksessa K. Grönlund & K. Strandberg (toim.), Finland turned right: Voting and public opinion in the parliamentary election of 2023 (s. 131–136). Åbo Akademi.

Singh, S. & Mayne, Q. (2023). Satisfaction with democracy: A review of a major public opinion indicator. Public Opinion Quarterly, 87(1), 187–218. https://doi.org/10.1093/poq/nfad003

van der Brug, W., Popa, S., Hobolt, S., & Schmitt H. (2021). Democratic support, populism, and the incumbency effect. Journal of Democracy, 32(4), 131–145. https://doi.org/10.1353/jod.2021.0057

Wuttke, A., Gavras, K., & Schoen, H. (2022a). Have Europeans grown tired of democracy? New evidence from eighteen consolidated democracies, 1981–2018. British Journal of Political Science, 52(1), 416–428. https://doi.org/10.1017/S0007123420000149

Wuttke, A., Schimpf, C., & Schoen, H. (2022b). Populist citizens in four European countries: Widespread dissatisfaction goes with contradictory but prodemocratic regime preferences. Swiss Political Science Review, 29(2), 246–257. https://doi.org/10.1111/spsr.12548

Zaslove, A., Geurkink, B., Jacobs, K., & Akkerman, A. (2021). Power to the people? Populism, democracy, and political participation: A citizen's perspective. West European Politics, 44(4), 727–751. https://doi.org/10.1080/01402382.2020.1776490