Parti eller kandidat? Förändringar i väljarnas prioritet 1966–2019

2023:5 Parti eller kandidat? Förändringar i väljarnas prioritet 1966–2019 | Ladda ned som PDF

I det finländska valsystemet är kandidat- och partival sammanflätade. Varje finländare röstar formellt på en enskild kandidat, men varje prefe­rensröst räknas som en röst för partilistan som kandidaten tillhör. Det har emellertid varierat över tid huruvida parti eller kandidat är viktigare för finländarnas röstningsbeslut i riksdagsval.

Vid riksdagsvalet år 1966 uppgav nästan 70 pro­cent i en undersökning att de valde parti först och kandidat i andra hand när de fattade sitt röst­ningsbeslut. Detta var under masspartiernas glansdagar då sociala skiljelinjer hade stark på­verkan på väljarnas valbeteende.

Decennierna därefter bedömde över 50 procent att parti var viktigare och över 40 procent att kandidat var viktigare. På 1990-talet rörde sig trenden mot en mer individualiserad politisk kultur där väljare lade större vikt vid kandidaternas personliga egenskaper. Vid riksdagsvalen 1995 och 1999 svarade en klar majoritet att kandidat var vikti­gare än parti då de röstade. På 2010-talet skedde en ny förskjutning då en majoritet kom att svara att parti var viktigare än kandidat. Detta sam­manföll med Sannfinländarnas ökade popularitet och ökad polarisering mellan partierna.

Relaterade publikationer

Karvonen, L. (2010). The personalisation of politics: A study of parliamentary democracies. Colchester: ECPR Press.

von Schoultz, Å., Järvi, T., ja Mattila, M. (2020). Edustuksellisuuden henkilökohtainen ulottuvuus –puoluejohtajat ja ehdokkaat. Teoksissa Borg, S., Kestilä-Kekkonen, E. ja Wass, H. (toim.), Politiikan ilmaston­muutos. Eduskuntavaalitutkimus 2019. Helsinki: Oikeusministeriö. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-838-7

[Skriven av: Peter Söderlund, Figurer: Julius Lehtinen, Översättning till finska: Julius Lehtinen, Redaktör: Daniel Kawecki]

Relaterade artiklar