2023:5 Parti eller kandidat? Förändringar i väljarnas prioritet 1966–2019 | Ladda ned som PDF
I det finländska valsystemet är kandidat- och partival sammanflätade. Varje finländare röstar formellt på en enskild kandidat, men varje preferensröst räknas som en röst för partilistan som kandidaten tillhör. Det har emellertid varierat över tid huruvida parti eller kandidat är viktigare för finländarnas röstningsbeslut i riksdagsval.
Vid riksdagsvalet år 1966 uppgav nästan 70 procent i en undersökning att de valde parti först och kandidat i andra hand när de fattade sitt röstningsbeslut. Detta var under masspartiernas glansdagar då sociala skiljelinjer hade stark påverkan på väljarnas valbeteende.
Decennierna därefter bedömde över 50 procent att parti var viktigare och över 40 procent att kandidat var viktigare. På 1990-talet rörde sig trenden mot en mer individualiserad politisk kultur där väljare lade större vikt vid kandidaternas personliga egenskaper. Vid riksdagsvalen 1995 och 1999 svarade en klar majoritet att kandidat var viktigare än parti då de röstade. På 2010-talet skedde en ny förskjutning då en majoritet kom att svara att parti var viktigare än kandidat. Detta sammanföll med Sannfinländarnas ökade popularitet och ökad polarisering mellan partierna.
Relaterade publikationer
Karvonen, L. (2010). The personalisation of politics: A study of parliamentary democracies. Colchester: ECPR Press.
von Schoultz, Å., Järvi, T., ja Mattila, M. (2020). Edustuksellisuuden henkilökohtainen ulottuvuus –puoluejohtajat ja ehdokkaat. Teoksissa Borg, S., Kestilä-Kekkonen, E. ja Wass, H. (toim.), Politiikan ilmastonmuutos. Eduskuntavaalitutkimus 2019. Helsinki: Oikeusministeriö. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-838-7
[Skriven av: Peter Söderlund, Figurer: Julius Lehtinen, Översättning till finska: Julius Lehtinen, Redaktör: Daniel Kawecki]