2025:1 Skäl till att inte rösta i riksdagsvalen åren 1991 och 2023 | Ladda ned PDF
Den allmänna och lika rösträtten lade grunden för den representativa demokratin och det jämlika medborgarskapet. Trots detta går inte alla röstberättigade och röstar. Valdeltagandet i de nationella valen i Finland har under 2020-talet varierat mellan 40 och 80 procent beroende på om det varit val till europaparlamentet, välfärdsområdet, kommunen, riksdagen eller presidentämbetet. I riksdagsvalet 2023 röstade 71,9 procent av väljarna, vilket innebär att över en miljon (1 199 796) röstberättigade avstod från att rösta.
I denna valglimt undersöks orsaker till att inte rösta och förändringar i dessa orsaker jämförs utifrån kön och ålder i riksdagsvalen 1991 och 2023. Enligt klassiska teorier om valdeltagande har individens resurser, som socioekonomisk ställning, föräldrar som agerat förebilder för deltagande, politisk anknytning och helt enkelt hur lätt det är att rösta, en stor inverkan på valdeltagandet (Tingsten 1937; Brady m.fl. 1995; Verba m.fl. 1995 och Wass & Blais 2017). Denna valglimt fokuserar dock inte på sociodemografiska, socioekonomiska och socialpsykologiska faktorer i väljarkåren utan undersöker i stället olika individuella motiveringar till att inte rösta. I granskningen används en kategorisering av angivna skäl till att rösta eller inte som bygger på valforskaren och docenten i statsvetenskap Sami Borgs doktorsavhandling Velvollisuus vaikuttaa [sv. Plikten att påverka] från 1996.
Fyra grundläggande typer av skäl att inte rösta
I sin avhandling kategoriserar Borg (1996, 72–5) skälen till att inte rösta i fyra olika grundtyper. Dessa utgör underlaget för faktoranalysen som gjordes i undersökningen av 1991 års riksdagsval. Dessa fyra grundtyper är: 1) misstro och protest, 2) ointresse, 3) valhinder och 4) andra hinder.
Kategorin misstro och protest består av olika uttryck för misstro mot politiker och politiken i allmänhet samt en allmän vilja att protestera. Ointresse täcker in två påståenden som mäter allmänt ointresse för politik och därutöver två påståenden om att det är meningslöst att rösta. Valhinder beskriver den konkreta upplevelsen av att parti- och kandidatvalet är svårt. Kategorin annat hinder består av olika fysiska och externa hinder för att rösta.
Det frågebatteri som beskriver skälen till att inte rösta utgår från Finska Gallup Ab:s insamlade material från 1990, där bland annat motiveringarna för att rösta eller inte rösta undersöktes genom en öppen fråga. Baserat på Borgs innehållskategorisering i 1991 års riksdagsvalsundersökning togs ett tiotal motiveringar till att inte rösta med i ett slutet frågebatteri (se Pesonen m.fl. 1993). Samma frågebatteri har ända sedan dess fortsatt användas nästan oförändrat i de nationella valundersökningarna. Ett flertal undersökningar har dragit nytta av detta material (se t.ex. Borg 2008, 2009; Grönlund m.fl. 2005; Myllyniemi & Kiilakoski 2013; Wass & Borg 2016).
Skäl till att inte rösta i riksdagsvalen 1991 och 2023
I tabell 1 och 2 visas en sammanställning av skälen till att inte rösta i riksdagsvalen 1991 och 2023. Den bygger på Borgs kategorisering och visar skälen enligt kön och åldersgrupp. Tabellen är en uppdaterad version av motsvarande tabell i Borgs (1996, 74) doktorsavhandling. Resultaten visar att där misstro mot politiker och politiken i allmänhet var det vanligaste skälet till att inte rösta år 1991 (41 % av alla som inte röstade), så var det år 2023 i ställer var svårigheten att bestämma sig för en kandidat (39 % av alla som inte röstade) som tydligt var det vanligaste skälet till att inte rösta.
Ett intressant resultat relaterat till kön är att kvinnor i mycket större utsträckning har angivit svårigheter med att välja såväl kandidat som parti år 2023 jämfört med år 1991. För männen är det i sin tur endast i fråga om kandidatvalet som samma utveckling skett. Därtill visar resultaten att kvinnor som avstod från att rösta inte ansåg att skälet ”jag ansåg inte att det var till någon nytta för mig att rösta” var lika viktig år 2023 (18 %) som den var år 1991 (35 %). För män var resultatet det omvända.
I den yngsta ålderskategorin, 18–25-åringar, har de två påståendena som mäter brist på intresse, ”jag hade ingen lust att rösta” och ”jag anser att en röst inte hade påverkat valresultatet”, blivit populärare år 2023 jämfört med år 1991. Intressant nog visar det sig att bland de 26–30-åringar som avstod från att rösta år 2023, är svårigheten att välja kandidat inte längre en lika betydande orsak för att avstå från att rösta (28 %). Däremot anser nästan hälften (48 %) i denna åldersgrupp att svårigheten att välja parti är ett viktigt skäl till att de inte röstade. I den äldsta åldersgruppen, 41–75-åringar, har både lusten att gå och rösta och nyttotänkandet förlorat i betydelse som motiveringar mellan åren 1991 och 2023.
Tabell 1. Skäl till att inte rösta utifrån 12 påståenden enligt respondenternas kön. Andelen av svaren som angav påståendet som ”viktig orsak” (%).
| Miehet | Män | Naiset | Kvinnor | Kaikki | Alla | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Epäluottamus tai protesti | Misstro eller protest | 1991 | 2023 | Muutos Förändring | 1991 | 2023 | Muutos Förändring | 1991 | 2023 | Muutos Förändring |
| Tunnen epäluottamust poliitikkoja ja yleensä politiikkaa kohtaan Jag har inget förtroende för politiker och politik | 42 | 16 | -26 | 40 | 21 | -19 | 41 | 19 | -22 |
| Halusin protestoida politiikkaa ja poliitikkoja kohtaan Jag ville protestera mot politiken och politikerna | 22 | 9 | -13 | 22 | 13 | -9 | 22 | 11 | -11 |
| Kiinnostumattomuus | Ointresse | |||||||||
| En katsonut äänestämisestä olevan itselleni mitään hyötyä Jag ansåg inte att det var till någon nytta för mig att rösta | 28 | 30 | +2 | 25 | 18 | -7 | 26 | 24 | +2 |
| En vain viitsinyt käydä äänestämässä Jag hade ingen lust att rösta | 29 | 17 | -12 | 18 | 12 | -6 | 24 | 15 | -9 |
| Mielestäni yksi ääni ei olisi merkinnyt mitään vaalien lopputulokseen Jag anser att en röst inte hade påverkat valresultatet | 15 | 23 | +8 | 12 | 16 | +4 | 13 | 19 | +6 |
| Politiikka ei kiinnosta minua ja äänestäminen on minulle yhdentekevää Politik intresserar mig inte och för mig är det likgiltigt att rösta | 25 | 13 | -12 | 24 | 14 | -10 | 24 | 14 | -10 |
| Valintaeste | Valhinder | |||||||||
| Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa puoluetta Det var svårt för mig att hitta ett lämpligt parti | 31 | 30 | -1 | 26 | 34 | +8 | 23 | 32 | +9 |
| Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa ehdokasta Det var svårt för mig att hitta en lämplig kandidat | 19 | 31 | +12 | 35 | 47 | +12 | 34 | 39 | +5 |
| Muu este | Andra hinder | |||||||||
| En voinut käydä äänestämässä sairauden tai vamman vuoksi* Jag kunde inte rösta p.g.a. sjukdom eller funktionshinder | 3 | 6 | +3 | 10 | 21 | +11 | 7 | 15 | +8 |
| En voinut käydä äänestämässä työesteen tai matkan vuoksi Jag kunde inte rösta p.g.a. arbetsförhinder eller resa | 8 | 9 | +1 | 3 | 19 | +16 | 5 | 14 | +9 |
| (n) | 89 | 319 | 93 | 426 | 182 | 745 | |||
Taulukko 2. Skäl till att inte rösta utifrån 12 påståenden enligt respondenternas ålder. Andelen av svaren som angav påståendet som ”viktig orsak” (%).
| 18-25 | 26-30 | 31-40 | 41-75 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Epäluottamus tai protesti | Misstro eller protest | 1991 | 2023 | Muutos Förndring | 1991 | 2023 | Muutos Förndring | 1991 | 2023 | Muutos Förndring | 1991 | 2023 | Muutos Förndring |
| Tunnen epäluottamust poliitikkoja ja yleensä politiikkaa kohtaan Jag har inget förtroende för politiker och politik | 26 | 0 | -26 | 36 | 8 | -28 | 48 | 34 | -14 | 59 | 18 | -41 |
| Halusin protestoida politiikkaa ja poliitikkoja kohtaan Jag ville protestera mot politiken och politikerna | 13 | 0 | -13 | 14 | 0 | -14 | 35 | 22 | -13 | 30 | 9 | -21 |
| Kiinnostumattomuus | Ointresse | ||||||||||||
| En katsonut äänestämisestä olevan itselleni mitään hyötyä Jag ansåg inte att det var till någon nytta för mig att rösta | 18 | 16 | -2 | 25 | 19 | -6 | 33 | 26 | -7 | 34 | 27 | -7 |
| En vain viitsinyt käydä äänestämässä Jag hade ingen lust att rösta | 15 | 27 | +12 | 31 | 9 | -22 | 30 | 21 | -9 | 25 | 6 | -11 |
| Mielestäni yksi ääni ei olisi merkinnyt mitään vaalien lopputulokseen Jag anser att en röst inte hade påverkat valresultatet | 6 | 16 | +10 | 14 | 20 | +6 | 15 | 16 | +1 | 20 | 23 | +3 |
| Politiikka ei kiinnosta minua ja äänestäminen on minulle yhdentekevää Politik intresserar mig inte och för mig är det likgiltigt att rösta | 29 | 18 | -11 | 19 | 0 | -19 | 18 | 19 | +1 | 27 | 12 | -15 |
| Valintaeste | Valhinder | ||||||||||||
| Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa puoluetta Det var svårt för mig att hitta ett lämpligt parti | 26 | 37 | +11 | 17 | 48 | +31 | 25 | 27 | +2 | 20 | 32 | +12 |
| Minun oli vaikea löytää itselleni sopivaa ehdokasta Det var svårt för mig att hitta en lämplig kandidat | 37 | 36 | -1 | 42 | 28 | -14 | 28 | 49 | +11 | 27 | 38 | +11 |
| Muu este | Andra hinder | ||||||||||||
| En voinut käydä äänestämässä sairauden tai vamman vuoksi* Jag kunde inte rösta p.g.a. sjukdom eller funktionshinder | 2 | 11 | +9 | 0 | 18 | +18 | 10 | 9 | -1 | 16 | 14 | -2 |
| En voinut käydä äänestämässä työesteen tai matkan vuoksi Jag kunde inte rösta p.g.a. arbetsförhinder eller resa | 10 | 24 | +14 | 0 | 23 | +23 | 0 | 11 | +11 | 9 | 13 | +4 |
| (n) | 62 | 75 | 36 | 87 | 40 | 175 | 44 | 345 | ||||
Avslutning
Eftersom de ovan presenterade resultaten baserar sig på enkätdata och antalet respondenter som inte röstade i de undersökta grupperna är ganska litet bör man betrakta resultatens generaliserbarhet med viss försiktighet. Trots detta bjuder resultaten på intressanta fynd. Misstro och vilja att protestera verkar inte vara ett särskilt viktigt skäl till att låta bli att rösta under 2020-talet. Inte heller ett allmänt ointresse för politik verkar under 2020-talet locka väljarna att stanna hemma på sofflocket i samma utsträckning som i början av 1990-talet. Däremot har svårigheten att välja kandidat och parti blivit allt vanligare och viktigare orsaker till att låta bli att rösta.
Som Borg själv har konstaterat (2006 och 2008) är det utöver skälen till att inte rösta också viktigt att undersöka hur väl medborgarna upplever att de kan påverka genom allmänna val och hur väl de upplever att de blir representerade, även med tanke på sakfrågeröstande. På så vis kan få en mer mångfacetterad kunskap om orsakerna till brist på deltagande, vilket kan stödja utvecklingen av valdemokratin.
Aino Tiihonen, aino.tiihonen@tuni.fi
Källförteckning
Borg, S. (1996). Velvollisuus vaikuttaa. Tutkimus suomalaisten äänestysosallistumisen perusteista ja eduskuntavaalien äänestysprosentin laskusta. Acta Universitatis Tamperensis, A 491. Tampere: Tampereen yliopisto.
Borg, S. (2008) Hiljaa hyvä tulee: puheenvuoro äänestysprosenteista ja vaaliaktivoinnista. Helsinki: Kunnallisalan kehittämissäätiö.
Borg, S. (2009). Nuorten poliittinen osallistuminen. Teoksessa S. Borg & H. Paloheimo (toim.), Vaalit yleisödemokratiassa. Eduskuntavaalitutkimus 2007. Tampere: Tampere University Press, 149–174.
Brady, H. E., Verba, S. & Schlozman, K. L. (1995). Beyond SES: A resource model of political participation. American Political Science Review 89(2), 271–294.
Grönlund, K., Paloheimo, H. & Wass, H. (2005) Äänestysosallistuminen. Teoksessa H. Paloheimo (toim.) Vaalit ja demokratia Suomessa. Porvoo: WSOY, 119-146
Myllyniemi, S. & Kiilakoski, T. (2013). Nuorten yhteiskunnalliset osallistumistavat ja asenteet. Teoksessa S. Borg (toim.) Demokratiaindikaattorit 2013. Helsinki: Oikeusministeriö, 97–122. Saatavilla: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-334-4
Pesonen, P., Sänkiaho, R. & Borg, S. (1993). Vaalikansan äänivalta: tutkimus eduskuntavaaleista ja valitsijakunnasta Suomen poliittisessa järjestelmässä. Helsinki: WSOY.
Tingsten, H. (1937). Political behavior: Studies in election statistics. London: P. S. King and Son.
Verba, S., Schlozman, K. L. ja Brady, H. E. (1995). Voice and equality: Civic voluntarism in American politics. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wass, H. M., & Blais, A. (2017). Turnout. Teoksessa. Arzhaimer, J. Evans, & M. Lewis-Beck (toim.), SAGE Handbook of Electoral Behaviour. Sage, 459-487.
Wass, H. M. & Borg, S. (2016). ”Yhdenvertaisuus äänestyskopissa: äänestysaktiivisuus vuoden 2015 eduskuntavaaleissa”. Teoksessa K. Grönlund & H. M. Wass (toim.) Poliittisen osallistumisen eriytyminen. Eduskuntavaalitutkimus 2015. Helsinki: Oikeusministeriö, 177–199. Saatavilla: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-517-1
