Taktisk röstning

2023:10 Taktisk röstning | Ladda ned som PDF

Taktisk röstning

I enlighet med andan i grundlagen inleder ordföranden för det största partiet regeringsförhandlingarna. Vilket av partierna som kommer först över mållinjen har alltså betydelse. Detta var särskilt fallet i riksdagsvalet 2023, där vissa alternativ för regeringskoalitioner hade uteslutits redan innan valet, då Socialdemokraterna, De gröna och Vänsterförbundet uteslöt samarbete med Sannfinländarna. Eftersom konkurrensen mellan de tre största partierna var extremt jämn ända in till valets slutmetrar, blev taktiskt röstande en central fråga under slutspurten av kampanjen.

En taktisk väljare röstar på ett annat parti än det hen gillar mest för att driva instrumentella kortsiktiga mål. Målet kan vara att påverka vilket parti som kommer att bilda regering efter riksdagsvalet, eller vem som kommer att gå vidare till den andra omgången av presidentvalet. Endast kandidatens eller partiets seger, inte så mycket segerskillnaden, har betydelse, och det taktiska röstandet är ofta unikt för ett enskilt val och en viss konkurrenssituation. Den kandidat eller det parti som har bäst chanser att vinna uppfattas tillfälligt som det bästa alternativet. En taktisk väljare antar också att deras val realistiskt kan påverka valresultatet (Fisher, 2004). Även om taktiskt röstande ofta betonar valspecifika och temporära aspekter har det dock också observerats att det kan förändra partiernas popularitetsordning även på lång sikt (Bølstad m.fl., 2013).

I denna översikt av Finlands riksdagsval 2023 använder vi så kallade termometerfrågor för att undersöka taktiskt röstande. Vårt främsta mål är att ta reda på hur väljarna förhöll sig till andra partier än det som de röstade på. Vi utreder också hur stor del av väljarna som slutligen röstade på ett parti som inte var deras mest favoriserade alternativ. Innan den tidigare nämnda analysen av taktiskt röstande utförs ger vi dock en översikt av partivalen i riksdagsvalen 2019 och 2023 samt hur väljarna rörde sig mellan partierna.

Bildandet av en partiuppsättning

Taktiskt röstande sker inte i ett värderingsfritt vakuum. Färsk forskning har visat att väljare har en viss parti- (eller kandidat-) uppsättning (eng. consideration set) från vilken de väljer det parti eller den kandidat de ska rösta på i två steg (Rekker & Rosema, 2019). I den så kallade övervägandefasen kan väljarna ha flera möjliga alternativ som de kan rösta på (likt en konsument som väljer mellan olika produkter att köpa). Vid bildandet av denna uppsättning är väljarnas ideologiska närhet till partier eller kandidater avgörande och den sker inte slumpmässigt. Sammansättningen av partiuppsättningen påverkas således främst av politiska skiljelinjer och deras betydelse i det politiska systemet. Partiuppsättningen behöver dock inte inkludera alla möjliga alternativ, utan kan begränsas redan i början till de partier som väljaren känner till (se exempelvis Nedungadi, 1991). I valfasen väljs ett alternativ från de inringade alternativen (i konsumenttermer läggs den valda produkten i varukorgen), och det slutliga valet påverkas i hög grad av valspecifika faktorer, såsom konkurrenssituationen.

Partiuppsättningen har framför allt betydelse i mångpartisystem där det finns många alternativ och partierna inte är lika ideologiskt avlägsna från varandra som i tvåpartisystem. Partierna driver inte längre starkt specifika samhällsgruppers intressen. Klassröstning och partisamhörighet har försvagats, väljarmobiliteten har ökat och partisystemet har fragmenterats (Oscarsson & Rosema, 2019). Väljarnas partiuppsättningar är ändå ganska stabila: enligt en studie som undersökte svenska och nederländska väljare förblev 81 procent av väljarnas partiuppsättningar oförändrade under den undersökta årsperioden (Rekker & Rosema, 2019).

Tabell 1. Partival i riksdagsvalen 2019 och 2023 (%)

Obs. Andelar på 10 % och högre i markeras i ljusrött. Källa: Riksdagsvalundersökning 2023, Finlands nationella valforskningskonsortium (FNES)

Partival i riksdagsvalet 2019 och 2023

I tabell 1 framgår att valvinnaren, Samlingspartiet, behöll en stor del av sina väljare från föregående val och dessutom lyckades locka väljare från flera andra partier. Sannfinländarna mobiliserade också sina kärnväljare: fyra av fem som röstade på Sannfinländarna 2019 röstade också på partiet 2023. Socialdemokraterna, som fick tredje flest röster i valet, lockade en fjärdedel av de gröna väljarna från 2019 och nästan en femtedel av Vänsterförbundets väljare.  De gröna, som upplevde en betydande förlust i stöd i valet, förlorade ett betydande antal röster, inte bara till Socialdemokraterna, utan också till Samlingspartiet och Vänsterförbundet. Centern, som redan hade drabbats av en betydande valförlust 2019, lyckades inte locka väljare från andra partier. Istället förlorade Centern ungefär en tiondel av sina tidigare väljare till Samlingspartiet och nästan en femtedel till Sannfinländarna.

Tabell 2. Partitermometer för alla väljare, de som inte röstade och enligt partival (genomsnitt)

Obs. medelvärden på 5,5 eller högre markeras i ljusrött för de partier som inte röstades på. Antalet observationer viktat (oviktat): VF 113(112); SDP 342(361); Gröna 113(126); SFP 58(548); C 198(155); KD 69(87); Sannf 357(207); RN 50(43); Saml 381(375).
Källa: Riksdagsvalundersökning 2023, Finlands nationella valforskningskonsortium (FNES)

Taulukko 3. Puoluevalinnan mukaan niiden äänestäjien osuus, jotka pitivät enemmän, yhtä paljon tai lähes yhtä paljon toisesta puolueesta (%)

Obs. Andelar över 40 % markeras i ljusrött.
Källa: Riksdagsvalundersökning 2023, Finlands nationella valforskningskonsortium (FNES)

Väljarnas partiuppsättningar

I Tabell 2 presenteras en partitermometer som visar hur de olika partiernas väljare förhöll sig inte bara till sitt eget parti utan även till andra partier på en skala från 0 till 10, där 0 betyder ”ogillar starkt” och 10 betyder ”gillar starkt”. Generellt sett hade väljarna en ganska positiv uppfattning om sitt valda parti: medelvärdet för varje partier var minst 8,5 bland dess egna väljare. Tydliga skillnader observeras dock när det gäller i vilken utsträckning olika partiers väljare också gillade andra partier. De som röstade på De gröna var ganska positiva gentemot Vänsterförbundet och Socialdemokraterna; skillnaden i medelvärden mellan dessa partier och deras eget parti på termometern var bara 1,5 enheter. Mottagandet var inte helt ömsesidigt, eftersom de som röstade på Vänsterförbundet och Socialdemokraterna inte hade lika varma känslor för De gröna. Medan medelvärdet för de som röstade på Vänsterförbundet var 8,8 när det gällde deras eget parti, var det två enheter lägre för Socialdemokraterna och över 2,5 enheter lägre för De gröna. De som röstade på Socialdemokraterna hade en mer positiv inställning till Vänsterförbundet än till De gröna, även om båda partierna bedömdes mer reserverat av dessa väljare än deras egna supportrar hade för Socialdemokraterna. Inom Centern och högern noterades en liknande närhet främst till Samlingspartiet. Både bland Svenska folkpartiets, Centerns, Kristdemokraternas och Sannfinländarnas väljare var medelvärdet för Samlingspartiet över 6 eller nästan 6.

I Tabell 3 presenteras partiuppsättningar för olika partiers väljare, det vill säga andelen av deras väljare som tyckte mer, lika mycket eller nästan lika mycket (med en differens på ett poäng) om ett annat parti på en skala från 0 till 10. Tabellen visar att över hälften av De grönas väljare också inkluderade Vänsterförbundet, Socialdemokraterna eller båda i sina partiuppsättningar. Av de som röstade på Vänsterförbundet inkluderade mer än två av fem också Socialdemokraterna och/eller De gröna i sin partiuppsättning. Bland de som röstade på Centern inkluderades Samlingspartiet, Kristdemokraterna eller båda ofta i partiuppsättningen. Bland Vänsterförbundets anhängare inkluderades sällan Centern-högerorienterade partier i partiuppsättningen, på samma sätt som för en stor del av De grönas anhängare. För de som röstade på Sannfinländarna inkluderades sällan Vänsterförbundet, De gröna eller SFP i partiuppsättningen.

Tabell 4. Andelen väljare enligt partival som föredrog ett annat parti mer

Obs. Andelar över 5 % markeras i ljusrött.
Källa: Riksdagsvalundersökning 2023, Finlands nationella valforskningskonsortium (FNES)

Hur många röstade ”taktiskt”?

I Tabell 4 presenteras den andel av varje partis väljare som tyckte mer om ett annat parti än det parti de röstade på. I tabellen kan vi se att detta inte var särskilt vanligt, men att det förekom hos flera partiers väljare. Som förväntat lyckades SDP attrahera röster från väljare som också hade sympatier för Vänsterförbundet och De gröna. Sex procent av de som röstade på SDP gillade Vänsterförbundet mer än SDP och sex procent tyckte bättre om De gröna än om SDP. Å andra sidan tyckte också 5–7 procent av Kristdemokraternas väljare mer om SDP, Sannfinländarna eller Samlingspartiet. Av Rörelsen Nu:s väljare tyckte åtta procent bättre om Samlingspartiet och 5–6 procent SDP och De gröna. Det var minst vanligt bland De grönas, SFP:s och Sannfinländarnas väljare att tycka bättre om ett annat parti än det de röstade på.

Avslutning

Taktiskt röstande väckte diskussion i samband med riksdagsvalet 2023 och efter valet var bedömningen att speciellt SDP hade vunnit röster från De gröna och Vänsterförbundets anhängare. Detta stämmer enligt resultaten, även om det är värt att notera att detta i viss utsträckning förmodade taktiska röstande inte skedde i en värde- eller åsiktsvakuum. Enligt resultaten från partitermometern är det tydligt att en stor del av De grönas och Vänsterförbundets väljare också hade en mycket positiv inställning till SDP. Med andra ord var SDP för en relativt stor relativt stor del av väljarna ett lika attraktivt val som De gröna eller Vänsterförbundet var, och att rösta på SDP handlade således inte enbart om taktik och kortsiktiga instrumentella mål, som att förhindra en högerseger.

I det finländska valsystemet är taktiskt röstande ändå ganska svårt i riksdagsval och överraskande resultat kan uppstå. De sista mandaten kan vända till följd av taktiskt röstande till förmån för ett parti som inte ens ingick i väljarens partiuppsättning. Till exempel i Uleåborgs valkrets förlorade Vänsterförbundet en plats, men Socialdemokraterna fick inte några extra platser. De extra platserna gick istället till Samlingspartiet och Sannfinländarna.

Elina Kestilä-Kekkonen, Tampereen yliopisto | Tampere universitet, elina.kestila-kekkonen@tuni.fi
Josefina Sipinen, Tampereen ja Helsingin yliopisto | Tampere och Helsingfors universitet, josefina.sipinen@tuni.fi

Källförteckning

Bølstad, J., Dinas, E., & Riera, P. (2013). Tactical voting and party preferences: a test of cognitive dissonance theory. Political Behavior, 35(3), 429–452. https://doi.org/10.1007/s11109-012-9205-1

Fisher, S. D. (2004). Definition and measurement of tactical voting: the role of rational choice. British Journal of Political Science, 34(1), 152–166. http://doi.org/10.1017/S0007123403220391

Nedungadi, P. (1991). Recall and consumer consideration sets: influencing choice without altering brand evaluations. Journal of Consumer Research, 17(3), 263–276. https://doi.org/10.1086/208556

Oscarsson, H., & Rosema, M. (2019). Consideration set models of electoral choice: theory, method, and application. Electoral Studies, 57, 256–262. https://doi.org/10.1016/j.electstud.2018.08.003

Rekker, R., & Rosema, M. (2019). How (often) do voters change their consideration sets? Electoral Studies 57, 284–293. https://doi.org/10.1016/j.electstud.2018.08.006