2023:6 Nöjdhet med demokratin i Finland 2003–2019 | Lataa PDF
Enligt de flesta mätningarna har demokratin i världen minskat under de senaste åren. Finland hör till de länder som enligt alla undersökningar anses vara fullt demokratiskt. I nuläget tyder en del forskning på att stödet för demokrati kan minska även i etablerade västerländska demokratier, vilket gör det särskilt viktigt att mäta demokratins tillstånd genom medborgarnas attityder. Ett av de vanligaste måtten på stöd för demokrati i frågeundersökningar är medborgarnas nöjdhet med demokratin i det egna landet.
Nöjdheten med hur demokratin fungerar reflekterar en individs normativa förväntningar på demokratin i det egna landet i relation till hur han eller hon anser att demokratin faktiskt fungerar. Även om frågan ställs utan hänsyn till vem som för stunden sitter vid makten är det sannolikt att svaren delvis också visar vad respondenterna tycker om makthavarna. Medborgarnas nöjdhet med demokratin är således en kombination av allmänt stöd på systemnivå och acceptans av de ständigt skiftande makthavarna. Som sådan fungerar den bäst som en slags allmän termometer för hur väl demokratin fungerar. Som figur 1 visar har nöjdheten med demokratin stabilt hållits på en hög nivå under 2000-talet, även om de som inte röstar är klart mindre nöjda än genomsnittet.
Även om den allmänna nöjdheten i Finland är hög finns det tydliga skillnader mellan partiernas anhängare (se figur 2). De minst nöjda med demokratin är Sannfinländarnas väljare där i genomsnitt endast 57 procent säger sig vara ganska eller mycket nöjda. Av SFP:s, Samlingspartiets och Centerpartiets väljare är i genomsnitt över 80 procent nöjda med demokratin i Finland, vilket är en anmärkningsvärt hög andel.
Det är i synnerhet högerväljare som tycks vara nöjda med demokratin. Sett till hela befolkningen har andelen nöjda väljare ökat något mellan 2003 och 2019, vilket tyder på att demokratin i Finland klarar sig tämligen bra, åtminstone vad gäller allmänhetens attityder.
Relaterade publikationer
van der Meer, Tom (2017): Political Trust and the “Crisis of Democracy”. Oxford Research Encyclopedia on Political Behavior. DOI: 10.1093/acrefore/9780190228637.013.77.
Rapeli, Lauri & Vesa Koskimaa (2020): Kansalaisten kiinnittyminen politiikkaan. Teoksessa Borg, Sami, Kestilä-Kekkonen, Elina & Hanna Wass (toim.), Politiikan Ilmastonmuutos. Eduskuntavaalitutkimus 2019. Helsinki: Oikeusministeriö, 420-438. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-838-7
[Skriven av: Lauri Rapeli, Figurer: Julius Lehtinen, Översättning till svenska: Eva Aspnäs, Redaktör: Daniel Kawecki]
