2023:2 Affektiv polarisering i Finland 2003–2022 | Ladda ned som PDF
Håller de finländska väljarnas känslor gentemot partierna på att bli mer polariserade? Fenomenet som kallas affektiv polarisering är en indikation på graden av motvilja mellan politiska grupper och innebär att väljare känner ökande sympati för den politiska grupp de själva tillhör samtidigt som motviljan mot motståndargrupper ökar.
Finländska väljare ombeds regelbundet att ange vad de tycker om de politiska partierna på en skala från 0 till 10, där 0 betyder starkt ogillande och 10 betyder starkt gillande. Baserat på dessa omdömen kan man räkna ut den affektiva polariseringen för varje väljare. Måttet anger i vilket utsträckning väljaren ser partierna som två separata block av gillade och ogillade partier (Kawecki, 2022). Därefter räknas ett medelvärde ut för hela väljarkåren. Ett lågt medelvärde betyder att väljarna i allmänhet är neutrala mot de flesta partier, medan ett högt värde betyder att de gillar eller ogillar de flesta partier starkt.
Den affektiva polariseringen har ökat allmänt i Finland över de senaste fem riksdagsvalen från 2003 till 2019 och efter välfärdsområdesvalet 2022. Ökningen är synlig både bland väljare i mitten, till vänster och till höger. Ur ett internationellt perspektiv är ändå den affektiva polariseringen i Finland på en låg nivå.
Relaterade publikationer:
Kawecki, Daniel. 2022. “End of consensus? Ideology, partisan identity, and affective polarization in Finland 2003–2019.” Scandinavian Political Studies, 1–26.
Kekkonen, Arto, and Tuomas Ylä-Anttila. 2021. “Affective Blocs : Understanding Affective Polarization in Multiparty Systems.” Electoral Studies 72.
[Skriven av: Daniel Kawecki, Figurer och översättning till finska: Julius Lehtinen]
